You are currently browsing the tag archive for the ‘matlandet sverige’ tag.
De gula rapsfälten lyser på allt fler ställen i Försommarsverige. Arealerna för raps och släktingen rybs är i år 109 800 hektar, vilket är en ökning med nästan 16 procent jämfört med 2011, visar färsk statistik från Jordbruksverket. Och rapsen, i form av rapsolja, blomstrar också i livsmedelsindustrin.
I dag torsdag invigs Eriks såsers nya fabrik i Vällingby av landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Eriks såser baseras på svensk rapsolja och för varje kubikmeter rapsolja som används på fabriken så hålls ett hektar mark öppen på den svenska landsbygden.
– Jag ser fram emot att inviga de nya lokalerna åt ett expansivt svenskt företag som baserar sina såser på svensk rapsolja. Om hela livsmedelskedjan samarbetar skapar vi fler jobb i Sverige. Det är så den svenska landsbygden får fler jobb, och utvecklas, säger Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.
Ett annat rapsaktuellt livsmedel är rapsgrisen, en innovation från Scan. Köttet från rapsgrisen är, enligt Scan, märkbart saftigare, mörare och mer smakrikt än vanligt griskött; tack vare en bättre fettbalans med högre andel nyttiga, omättade fetter som Omega 3. Detta uppnås genom att grisarna äter svensk rapsolja som en del i fodret. Rapsgrisen har under våren lanserats i restauranger och storhushåll.
Eriks såser och rapsgrisen är två lysande exempel på hur innovativa livsmedelsföretag bidrar till att stärka den svenska primärproduktionen och till att hålla landskapen öppna och blomstrande.
Vi EU-medborgare slänger i genomsnitt 179 kilo mat per person och år, enligt en ny undersökning från EU-kommissionen, rapporterar SVT. Om ingenting görs kommer matsvinnet att växa med 40 procent fram till år 2020.
Livsmedelsföretagen gör något. Vi är engagerade i inte mindre än fyra svinnprojekt tillsammans med andra aktörer i livsmedelsskedjan. Samtliga projekt är delfinansierade av Jordbruksverket inom ramen för Matlandet Sverige.
Ett helhetsgrepp
Inom det största projektet ”Minskat svinn i livsmedelskedjan – ett helhetsgrepp”, görs en bred kartläggning av var och varför svinn uppstår samt förslag till åtgärder för att minska svinnet, från gårdsgrind till konsument.
Projektet drivs av Sik – Institutet för Bioteknik och Livsmedel, som på plats hos deltagande företag samarbetar med de personer som dagligen arbetar med olika uppgifter inom livsmedelskedjan och har erfarenhet av dagliga händelser och praktiska utmaningar med anknytning till svinn. Där det finns likheter mellan olika produktkedjor finns potential för samarbete inom hela eller delar av branschen. Bröd-, chark-, mejeri- och kolonialvaror är de produktgrupper som står i fokus i projektet.
En obruten kyl- och fryskedja
Att på olika sätt säkerställa en obruten kyl- och fryskedja är mycket viktigt för att minimera svinnet och öka matsäkerheten
Inom projektet ”Minska svinnet genom att hantera kylda och djupfrysta produkter rätt” har det gjorts en bred informationsinsats till butiker och restauranger, i form av instruktionsfilmer, broschyrer m m. Titta på filmerna. Projektet leds av Djupfrysningsbyrån. SVT-inslag om svinnet på restauranger.
Temperaturindikatorer
Ett av projekten har handlat om att utvärdera möjligheterna och ta fram förslag till riktlinjer för användningen av temperaturindikatorer. Dessa kan bli ett bra komplement för att effektivisera de traditionella temperaturmätningarna i rutinkontrollen av kylda och djupfrysta livsmedel.
Det fjärde projektet ”Du kan vinna på att låta svinnet försvinna” fokuserar på olika produktgrupper inom foodservice (kött, fågel, fisk & skaldjur, grönsaker, bröd och cerealier) där man gör jämförande mätningar av samma produkter för kylt respektive djupfryst i alla delar av värdekedjan när det gäller svinn, klimatpåverkan och ekonomi.
Landsbygdsministern nöjd
En som visat sin uppskattning för livsmedelsbranschens svinnprojekt är landsbygdsminister Eskil Erlandsson. I en interpellationsdebatt i riksdagen i höstas lyfte han fram projekt som goda exempel. Läs mer
Hur går det för visionen att göra Sverige till Europas nya matland? Ja, det var frågeställningen på ett seminarium som Visit Sweden, Jordbruksverket och Exportrådet arrangerade här i Almedalen på tisdagen.
På pluskontot finns en ökat förtroende. Undersökningar visar att svenska folket har en allt större tillit till svensk mat och dryck. Det är också allt fler som tror på själva matlandetvisionen.
Exportmål inom räckhåll
På listan över det som går åt rätt håll finns även den svenska livsmedelsexporten. Första kvartalet i år ökade exporten av mat och dryck med 9 procent jämför med samma period ett år tidigare. Målet – att den svenska livsmedelsexporten ska uppgå till 100 miljarder kronor år 2020 – ligger inom räckhåll
Kockframgångar kan öka matturism
Tommy Mylllymäkis silvermedalj på kock-VM tidigare år har ytterligare förstärkt bilden av Sverige som ett land fullt av duktiga kockar och finkrogar. Förhoppningen är att det ska bidra till en ökad matturism till Sverige och ett ökat intresse för svenska råvaror.
Fast när det gäller turismen måste det svenska gastronomiska undret spridas nedåt i restauranghierarkin. Inte minst vägkrognätet behöver utvecklas, enligt Myllyimiäki, som fick fullt medhåll av publiken.
Svenska mjölbönder på utdöende?
På minuskontot i Matlandet Sverige finns också utvecklingen inom delar av primärproduktionen. Karin Hallgren från Svensk Mjölk varnade för att vi inte kommer att ha några svenska mjölkbönder kvar i framtiden, och efterlyste konkreta åtgärder från landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Oklart om nya jobben…
Det övergripande målet med matlandetsatsningen är att skapa 20 000 nya jobb i livsmedelsbranschen fram till 2020 räknat från 2008. Några tydliga sifferfakta om hur det går finns dock ännu inte.
…men här kan de komma
Något som har alla förutsättningar att få fart på sysselsättningen är regeringens förslag att sänka momsen från 25 till 12 procent för restauranger och cateringtjänster (om ekonomin så tillåter).
Även konditoritjänster ska omfattas av momssänkningen, har regeringen tydliggjort. Det är mycket välkommet. Bageri- och konditorinäringen sysselsätter 15 000 personer, varav många ungdomar, och det är vanligt att 50 procent av företagens kostnader består av löner.
Mer fika i matlandet
Våra bagerier och konditorier, liksom den unika svenska fikakulturen, borde överhuvudtaget få större utrymme i diskussionerna om hur vi ska utveckla Matlandet Sverige och locka fler turister hir.
För vad kan konkurrera ut doften av nybakade kanelbullar?
Sverige ska ju som bekant bli Europas nya Matland. Och ett livsmedel där vi tycks ha goda förutsättningar att ligga i Europatopp är ärtor.
Ett företag som har ärtor i sin frysta produktportfölj är 70-årsjubilerande Findus. På ett seminarium på tisdagen visade Enar Magnusson från företagets jordbruksavdelning en karta över Europas ärtodlingsbälte. Mitt i detta bälte ligger skånska Bjuv, huvudsäte för Findus Sverige AB.
Enligt Enar Magnusson är förutsättningarna (klimatet och jordmånen) i västra Skåne, kring ”Latitude 56”, de bästa i Europa för att odla ärtor. Med långa sommardagar och med en jämn och lagom hög dygnstemperatur.
Och övriga Europa tycks gilla de svenska ärtorna. Det gäller inte minst det ”gamla” matlandet Italien, dit Findus exporterar hälften av ärtskörden.
- Människor vill ha ett tillstånd där man njuter mer av maten, slog landsbygdsminister Eskil Erlandsson fast när han igår talade på ett seminarium om livsmedelskvalitet.
Att det finns ett ökat kvalitetstänk hos många konsumenter när det gäller mat och dryck var det många på Jordbruksverkets seminarium som höll med om.
Livsmedelsföretagens VD Agneta Dreber hänvisade bland annat till en enkät bland Li:s medlemsföretag som visar att produkter med högre kvalitet är en allt starkare trend. Samtidigt upplevs suget efter lågprisprodukter ha minskat.
Drivkrafterna i matlandet
Eskil Erlandsson är övertygad om att svenska bönder, livsmedelsproducenter, restauranger m.m. har goda förutsättningar att tillgodose suget efter ökad kvalitet, inte bara här hemma utan även i andra länder.
Enligt landsbygdsministern måste en av drivkrafterna i satsningen på att göra Sverige till Europas nya matland vara att öka medvetenheten hos konsumenterna om de värden som finns i den svenska maten.
- Svensk mat är av god kvalitet, berätta det, uppmanade Eskil Erlandsson.
Vad är kvalitet?
Nu är livsmedelskvalitet inget entydigt begrepp. En person kanske likställer kvalitet säkerhet , en annan tycker att kvalitet är att äta närproducerat, medan en tredje kanske rankar mat utan tillsatser högst på kvalitetsskalan. Det viktigaste kvalitetskriteriet som framkommer i olika undersökningar är dock att maten ska smaka gott.
Nu handlar ju inte ätandet och matupplevelsen enbart om själva produkterna, utan också om hur maten tillagas, hur lång tid man ägnar måltiden, den sociala samvaron etcera.
Därför är kanske begrepp som ätkvalitet, som Karin Wendin från SIK föreslog, eller måltidskvalitet mer användbara.
Dåligt samvete
Svenska konsumenter har ett högt förtroende för livsmedelsföretagens förmåga att erbjuda mat med hög kvalitet, visar undersökningar.
Frågan är då hur det står till med måltidskvaliteten här i landet.
Konsumentföreningen Stockholm har nyligen gjort en enkätundersökning där de frågat en ”föräldrajury” om vardagsmatvanorna. *
I enkäten säger var tredje familj som använder färdiglagade livsmedel att det känns dåligt att göra det. Det verkar inte i första hand handla om att de tycker att produkterna som sådana är dåliga, utan det verkar snarare handla om ett dåligt samvete för att matlagningen och måltiden inte ägnas mer tid och engagemang.
Detta dåliga samvete har säkert förstärkts på senare år, i takt med att normen om att endast mat lagad från grunden är gott nog har fått fäste (helst långsamt med de exklusivaste av råvaror).
Förhoppningsvis kan vi få en något mindre kravfylld inställning till matlagningen framöver. Alla kanske inte har lust eller möjlighet att agera TV-kock varje dag. Det behövs faktiskt inte så mycket för att höja måltidskvaliteten. Matprofessorn m.m. Carl-Jan Granqvist kan fungera som inspiration.
”Det är perfekt att gå in på Konsum och köpa en slang med rotmos, en slang med Värmlandskorv. Hemlagad senap har jag i källaren och så hämtar jag en flaska beaujolais och sedan är saken biff.” (Sagt till Kristianstadbladet)
Skål för det!
*Konsumentföreningen Stockholms föräldrajuryn består av föräldrar som bor i Stockholmsområdet och som själva aktivt valt att vara med i juryn. Detta gör att föräldrajuryn sannolikt har ett något mer medvetet/kritiskt förhållningssätt till maten än genomsnittskonsumenten, samt att matvanorna skiljer sig en del åt.
Med regeringens vision Sverige – det nya matlandet har vi för första gången en tydlig och sammanhållen politik för att utveckla hela livsmedelssektorn. Satsningar på export och forskning inom livsmedelsbranschen är viktigt för att nå visionen. Det skriver Li:s VD Agneta Dreber i Fri Köpenskap.
Läs artikeln i sin helhet
Jordbruksminister Eskil Erlandssons resa i Matlandet Sverige tycks ha väckt övriga statsråds nyfikenhet. Det gäller inte minst statsministern som har gett sig ut på en egen liten matlandsturné i valrörelsens inledningsfas. Bara den senaste veckan har Fredrik Reinfeldt besökt tre livsmedelsföretag.
Först tog han med sig finansminister Anders Borg till Meetabs kebabfabrik i Linköping. Se webb-TV. ”Gott”, sa statsministern om köttet.
Sedan styrde han kosan söderut till Trelleborg och Ugglarps slakteri. Se artikel.
Detta verkar ha fått magarna att börja kurra hos de övriga allianspartiledarna, för när statsministern idag befann sig i Göteborgskex fabrik i Kungälv var även Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund med och mumsade på kakorna. Se artikel.
Det är kul att regeringen uppmärksammar livsmedelsproducenterna och den potential som finns i branschen. Mycket av fokus i valrörelsen är ju på jobben och Li:s senaste konjunkturbarometer visar att många livsmedelsföretag tror sig kunna bryta den långvariga trenden av personalreduceringar. De ser snarare möjligheter att nyanställa under andra halvåret 2010.
Nästa vecka bär det av till Almedalen ett par dagar. Och även om inte mat är den hetaste av valfrågor är det gott om matrelaterade evenemang på programmet.
Tyvärr hinner jag inte till Arlas seminarium på tisdag förmiddag om förändringarna på mejerimarknaden. Däremot siktar jag på att följa den debatt som Företagarna ordnar på eftermiddagen om potentialen och förutsättningarna för företagande inom den svenska livsmedelsbranschen. Sveriges Bryggerier m fl sitter med i panelen. På onsdag tänkte jag gå på seminariet Sverige – det nya matlandet, med jordbruksminister Eskil Erlandsson och handelsminister Ewa Björling som dragplåster. På torsdag har Konsumentföreningen Stockholm ett intressant seminarium på temat ”Myter om Maten – Vad tusan ska man tro?”. I den debatten deltar bland andra Margareta Thorgren, kommunikationsdirektör på Scan.
Återkommer med rapporter från dessa och andra events.
