You are currently browsing the tag archive for the ‘livsmedelsföretagen’ tag.
Halterna av flera skadliga ämnen i maten, bland annat dioxin och bromerade flamskyddsmedel, har sjunkit de senaste tio åren. Antalet bekämpningsmedel som hittas i livsmedel är också få, och när de finns är halterna låga. Det visar Livsmedelsverkets undersökning Matkorgen 2010, den tredje stora undersökning av en typisk svensk ”matkorg”.
Av undersökningen framgår också att våra livsmedel i stort sett innehåller lika mycket näring nu som för tio år sedan, och ger tillräckligt av de näringsämnen vi behöver.
Fettinnehållet i matkorgarna har ökat något sedan 2005. Men halten transfett har minskat, vilket är positivt, konstaterar Livsmedelsverket. Den främsta transfettkällan är naturligt transfett från kött och mjölkprodukter medan innehållet av industriellt framställt transfett är lågt.
Summa summarum: Vi har bättre livsmedel än för 10 år sedan. Livsmedelsföretagen levererar.
Vi EU-medborgare slänger i genomsnitt 179 kilo mat per person och år, enligt en ny undersökning från EU-kommissionen, rapporterar SVT. Om ingenting görs kommer matsvinnet att växa med 40 procent fram till år 2020.
Livsmedelsföretagen gör något. Vi är engagerade i inte mindre än fyra svinnprojekt tillsammans med andra aktörer i livsmedelsskedjan. Samtliga projekt är delfinansierade av Jordbruksverket inom ramen för Matlandet Sverige.
Ett helhetsgrepp
Inom det största projektet ”Minskat svinn i livsmedelskedjan – ett helhetsgrepp”, görs en bred kartläggning av var och varför svinn uppstår samt förslag till åtgärder för att minska svinnet, från gårdsgrind till konsument.
Projektet drivs av Sik – Institutet för Bioteknik och Livsmedel, som på plats hos deltagande företag samarbetar med de personer som dagligen arbetar med olika uppgifter inom livsmedelskedjan och har erfarenhet av dagliga händelser och praktiska utmaningar med anknytning till svinn. Där det finns likheter mellan olika produktkedjor finns potential för samarbete inom hela eller delar av branschen. Bröd-, chark-, mejeri- och kolonialvaror är de produktgrupper som står i fokus i projektet.
En obruten kyl- och fryskedja
Att på olika sätt säkerställa en obruten kyl- och fryskedja är mycket viktigt för att minimera svinnet och öka matsäkerheten
Inom projektet ”Minska svinnet genom att hantera kylda och djupfrysta produkter rätt” har det gjorts en bred informationsinsats till butiker och restauranger, i form av instruktionsfilmer, broschyrer m m. Titta på filmerna. Projektet leds av Djupfrysningsbyrån. SVT-inslag om svinnet på restauranger.
Temperaturindikatorer
Ett av projekten har handlat om att utvärdera möjligheterna och ta fram förslag till riktlinjer för användningen av temperaturindikatorer. Dessa kan bli ett bra komplement för att effektivisera de traditionella temperaturmätningarna i rutinkontrollen av kylda och djupfrysta livsmedel.
Det fjärde projektet ”Du kan vinna på att låta svinnet försvinna” fokuserar på olika produktgrupper inom foodservice (kött, fågel, fisk & skaldjur, grönsaker, bröd och cerealier) där man gör jämförande mätningar av samma produkter för kylt respektive djupfryst i alla delar av värdekedjan när det gäller svinn, klimatpåverkan och ekonomi.
Landsbygdsministern nöjd
En som visat sin uppskattning för livsmedelsbranschens svinnprojekt är landsbygdsminister Eskil Erlandsson. I en interpellationsdebatt i riksdagen i höstas lyfte han fram projekt som goda exempel. Läs mer
I dag utkommer boken Matens pris, skriven av SR-journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman. Boken marknadsförs dramatiskt som ”boken som matindustrin inte vill att du ska läsa”, och bygger till stora delar på de reportage som tidigare sänts i radio. Fokus i boken är på primärproduktionen i andra länder, inte så mycket på förädlingssektorn i Sverige där Livsmedelsföretagens, Li:s, medlemmar finns.
Förtjänar många läsare
Jag har själv läst boken och tycker absolut att den förtjänar många läsare, inte minst då författarna verkligen gjort ett rejält research- och fältarbete, med många samtla med människor runt om i världen som på olika sätt påverkar eller påverkas av priset på maten.
Lite pengar på mat
Utgångspunkten i boken är att vi aldrig lagt så lite av våra pengar på mat och att vi nu börjar få betala priset för detta. Tesen är att jakten på billig mat leder till en utveckling som är på väg att få världens livsmedelsförsörjning att kollapsa.
De senaste åren tycks ju budskap som detta få allt större gehör. Det påstås allmänt att det finns en ökad kvalitetsmedvetenhet när det gäller mat, och en ökad vilja att betala lite mer för att djuren ska få det bättre, miljön påverkas lite mindre, etcera
Hinder på vägen
Fast vägen från ord till handling är kantade av hinder. Och just nu tycks den hastiga konjunkturnedgången utgöra ett högt ett.
I Li:s konjunkturenkät, som publicerades idag, har företagen fått svara på frågan vilken konsumenttrend som påverkar deras produktion mest just nu. Över 40 procent svarar efterfrågan på lågprisprodukter. För bara ett drygt halvår sedan var det färre än 10 procent av företagen som såg lågpris som den starkaste trenden. Samtidigt upplever företagen att suget efter närodlat/närproducerat minskat.
Matens pris tycks således vara på många konsumenters näthinna just nu, fast inte på det sätt som de flesta önskar. Vi får se om boken Matens pris kan ändra på detta.
Peter Wannding
Konsumenternas förtroende för livsmedelsföretagen har ökat efter de senaste årens matdebatt. Det visar undersökningen Förtroendet för maten 2011.
Enligt undersökningen, som gjorts av Synovate på Livsmedelsföretagens uppdrag, har 85 procent av konsumenterna ett gott förtroende för den mat och dryck som säljs i Sverige. Motsvarande siffra för två år sedan var 78 procent. Enbart sex procent säger sig ha lågt förtroende.
Undersökningen visar också på en signifikant ökning av förtroendet för livsmedelsföretagen i Sverige när det gäller att erbjuda livsmedel som är trygga och av hög kvalitet.
Fördjupad granskning
Uppsvinget för förtroendet kommer efter en period av fördjupad granskning av livsmedelsbranschen i medierna.
Granskningen har fört en hel del positivt med sig, bland annat ett ökat fokus på matkvalitet, vid sidan av det eviga ältandet om att maten enbart ska vara billig.
Enklare att välja hälsosamt
Den intensiva matdebatten har också påverkat översynen och utvecklingen av livsmedelsprodukter i många företag.
Och konsumenterna märker av förändringarna. Enligt Förtroendet för maten anser exempelvis tre av fyra konsumenter att det finns ett utbud av mat och dryck som gör det enkelt att välja hälsosamt. 2005 höll bara drygt hälften med om detta.
Litar mer till sina egna sinnen
Den lyhördhet som företagen visat inför matdebatten har sannolikt bidragit till att förtroendet nu ökar.
Samtidigt är det lite paradoxalt att konsumenterna litar mer på maten och livsmedelsföretagen efter den tuffa mediegranskningen. Ja, ibland har det ju handlat om ren svartmålning. Som följande exempel.
Kan det helt enkelt vara så att många konsumenter litar mer till sina egna sinnen när det gäller att bedöma maten, än på vissa profilerade matdebattörer?
Kan det också vara så att allt fler upptäckt att Sverige rymmer såväl råvaror som förädlade livsmedel av hög kvalitet? Och att vi besitter ett mycket stort kunnande, såväl i det småskaliga mathantverket som i den mer storskaliga livsmedelsproduktionen?
Ja, kanske.
Med regeringens vision Sverige – det nya matlandet har vi för första gången en tydlig och sammanhållen politik för att utveckla hela livsmedelssektorn. Satsningar på export och forskning inom livsmedelsbranschen är viktigt för att nå visionen. Det skriver Li:s VD Agneta Dreber i Fri Köpenskap.
Läs artikeln i sin helhet
Söndagens SvD innehöll ett intressant reportage om två svenskar som byggt upp en framgångsrik ketchuptillverkning i södra Ukraina.
Det är att kul att medierna uppmärksammar entreprenörer inom livsmedelsbranschen. Nu får vi hoppas att det kommer fler reportage om alla de duktiga livsmedelsföretag och entreprenörer som finns här hemma i Matlandet Sverige.
I morgon onsdag är ett gyllene läge att att göra detta. Då delas nämligen utmärkelsen Årets uppstickare 2010 ut. Utmärkelsen är ett pris för framgångsrika livsmedelsföretag som gör hälsosamma, innovativa, högförädlade produkter som innehåller svenska råvaror.
Priset delas ut av jordbruksminister Eskil Erlandsson i samband med matlandskonferensen på Öland.
De företag som kan komma ifråga för priset måste ha offentliggjort tre årsredovisningar, ha minst 10 anställda och minst 10 miljoner kronor i årsomsättning. De ska de tre senaste åren ha ökat sin omsättning och samtidigt visat positiva resultat efter finansiella poster. De bör uppvisa en god soliditet och i huvudsak ha vuxit organiskt, d v s inte via uppköp av andra företag.
Priset delas ut för sjätte gången och tidigare pristagare har varit Jakobsdals Chark, Hallands Fruktindustrier (HAFI), Pyramidbageriet, Saltå Kvarn och Boxholms Mejeri.
Bakom priset står Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen och Jordbruksdepartementet.
Glada miner hos Boxholms Mejeri, Årets uppstickare 2009
I dagarna har Livsmedelsföretagen tillsammans med en rad andra aktörer som arbetar med livsmedelsforskning skickat ett brev till våra riksdagspolitiker med uppmaningen: Fråga inte vad maten kan göra för dig utan vad du kan göra för maten – Sverige behöver en kraftfull och samlad forskningssatsning på livsmedels- och nutritionsområdet.
Att forskning inom livsmedelsområdet är viktigt för folkhälsan, miljön och en konkurrenskraftig livsmedelsbransch tål att påminnas om inför Almedalsveckan och stundande val. Erfarenheten från tidigare valrörelser är att forskningsfrågor lätt hamnar i skymundan. Ska bli intressant att se om någon politiker bryter mönstret i år.
Utflyttningen av livsmedelsföretagens FoU-resurser till andra länder är en av de stora utmaningarna. Vi måste skapa en ”infrastruktur” som vänder trenden och lockar företagen att förlägga sina FoU-avdelningar till Sverige.
