You are currently browsing the tag archive for the ‘Eskil Erlandsson’ tag.
Vi EU-medborgare slänger i genomsnitt 179 kilo mat per person och år, enligt en ny undersökning från EU-kommissionen, rapporterar SVT. Om ingenting görs kommer matsvinnet att växa med 40 procent fram till år 2020.
Livsmedelsföretagen gör något. Vi är engagerade i inte mindre än fyra svinnprojekt tillsammans med andra aktörer i livsmedelsskedjan. Samtliga projekt är delfinansierade av Jordbruksverket inom ramen för Matlandet Sverige.
Ett helhetsgrepp
Inom det största projektet ”Minskat svinn i livsmedelskedjan – ett helhetsgrepp”, görs en bred kartläggning av var och varför svinn uppstår samt förslag till åtgärder för att minska svinnet, från gårdsgrind till konsument.
Projektet drivs av Sik – Institutet för Bioteknik och Livsmedel, som på plats hos deltagande företag samarbetar med de personer som dagligen arbetar med olika uppgifter inom livsmedelskedjan och har erfarenhet av dagliga händelser och praktiska utmaningar med anknytning till svinn. Där det finns likheter mellan olika produktkedjor finns potential för samarbete inom hela eller delar av branschen. Bröd-, chark-, mejeri- och kolonialvaror är de produktgrupper som står i fokus i projektet.
En obruten kyl- och fryskedja
Att på olika sätt säkerställa en obruten kyl- och fryskedja är mycket viktigt för att minimera svinnet och öka matsäkerheten
Inom projektet ”Minska svinnet genom att hantera kylda och djupfrysta produkter rätt” har det gjorts en bred informationsinsats till butiker och restauranger, i form av instruktionsfilmer, broschyrer m m. Titta på filmerna. Projektet leds av Djupfrysningsbyrån. SVT-inslag om svinnet på restauranger.
Temperaturindikatorer
Ett av projekten har handlat om att utvärdera möjligheterna och ta fram förslag till riktlinjer för användningen av temperaturindikatorer. Dessa kan bli ett bra komplement för att effektivisera de traditionella temperaturmätningarna i rutinkontrollen av kylda och djupfrysta livsmedel.
Det fjärde projektet ”Du kan vinna på att låta svinnet försvinna” fokuserar på olika produktgrupper inom foodservice (kött, fågel, fisk & skaldjur, grönsaker, bröd och cerealier) där man gör jämförande mätningar av samma produkter för kylt respektive djupfryst i alla delar av värdekedjan när det gäller svinn, klimatpåverkan och ekonomi.
Landsbygdsministern nöjd
En som visat sin uppskattning för livsmedelsbranschens svinnprojekt är landsbygdsminister Eskil Erlandsson. I en interpellationsdebatt i riksdagen i höstas lyfte han fram projekt som goda exempel. Läs mer
- Människor vill ha ett tillstånd där man njuter mer av maten, slog landsbygdsminister Eskil Erlandsson fast när han igår talade på ett seminarium om livsmedelskvalitet.
Att det finns ett ökat kvalitetstänk hos många konsumenter när det gäller mat och dryck var det många på Jordbruksverkets seminarium som höll med om.
Livsmedelsföretagens VD Agneta Dreber hänvisade bland annat till en enkät bland Li:s medlemsföretag som visar att produkter med högre kvalitet är en allt starkare trend. Samtidigt upplevs suget efter lågprisprodukter ha minskat.
Drivkrafterna i matlandet
Eskil Erlandsson är övertygad om att svenska bönder, livsmedelsproducenter, restauranger m.m. har goda förutsättningar att tillgodose suget efter ökad kvalitet, inte bara här hemma utan även i andra länder.
Enligt landsbygdsministern måste en av drivkrafterna i satsningen på att göra Sverige till Europas nya matland vara att öka medvetenheten hos konsumenterna om de värden som finns i den svenska maten.
- Svensk mat är av god kvalitet, berätta det, uppmanade Eskil Erlandsson.
Vad är kvalitet?
Nu är livsmedelskvalitet inget entydigt begrepp. En person kanske likställer kvalitet säkerhet , en annan tycker att kvalitet är att äta närproducerat, medan en tredje kanske rankar mat utan tillsatser högst på kvalitetsskalan. Det viktigaste kvalitetskriteriet som framkommer i olika undersökningar är dock att maten ska smaka gott.
Nu handlar ju inte ätandet och matupplevelsen enbart om själva produkterna, utan också om hur maten tillagas, hur lång tid man ägnar måltiden, den sociala samvaron etcera.
Därför är kanske begrepp som ätkvalitet, som Karin Wendin från SIK föreslog, eller måltidskvalitet mer användbara.
Dåligt samvete
Svenska konsumenter har ett högt förtroende för livsmedelsföretagens förmåga att erbjuda mat med hög kvalitet, visar undersökningar.
Frågan är då hur det står till med måltidskvaliteten här i landet.
Konsumentföreningen Stockholm har nyligen gjort en enkätundersökning där de frågat en ”föräldrajury” om vardagsmatvanorna. *
I enkäten säger var tredje familj som använder färdiglagade livsmedel att det känns dåligt att göra det. Det verkar inte i första hand handla om att de tycker att produkterna som sådana är dåliga, utan det verkar snarare handla om ett dåligt samvete för att matlagningen och måltiden inte ägnas mer tid och engagemang.
Detta dåliga samvete har säkert förstärkts på senare år, i takt med att normen om att endast mat lagad från grunden är gott nog har fått fäste (helst långsamt med de exklusivaste av råvaror).
Förhoppningsvis kan vi få en något mindre kravfylld inställning till matlagningen framöver. Alla kanske inte har lust eller möjlighet att agera TV-kock varje dag. Det behövs faktiskt inte så mycket för att höja måltidskvaliteten. Matprofessorn m.m. Carl-Jan Granqvist kan fungera som inspiration.
”Det är perfekt att gå in på Konsum och köpa en slang med rotmos, en slang med Värmlandskorv. Hemlagad senap har jag i källaren och så hämtar jag en flaska beaujolais och sedan är saken biff.” (Sagt till Kristianstadbladet)
Skål för det!
*Konsumentföreningen Stockholms föräldrajuryn består av föräldrar som bor i Stockholmsområdet och som själva aktivt valt att vara med i juryn. Detta gör att föräldrajuryn sannolikt har ett något mer medvetet/kritiskt förhållningssätt till maten än genomsnittskonsumenten, samt att matvanorna skiljer sig en del åt.
Söndagens SvD innehöll ett intressant reportage om två svenskar som byggt upp en framgångsrik ketchuptillverkning i södra Ukraina.
Det är att kul att medierna uppmärksammar entreprenörer inom livsmedelsbranschen. Nu får vi hoppas att det kommer fler reportage om alla de duktiga livsmedelsföretag och entreprenörer som finns här hemma i Matlandet Sverige.
I morgon onsdag är ett gyllene läge att att göra detta. Då delas nämligen utmärkelsen Årets uppstickare 2010 ut. Utmärkelsen är ett pris för framgångsrika livsmedelsföretag som gör hälsosamma, innovativa, högförädlade produkter som innehåller svenska råvaror.
Priset delas ut av jordbruksminister Eskil Erlandsson i samband med matlandskonferensen på Öland.
De företag som kan komma ifråga för priset måste ha offentliggjort tre årsredovisningar, ha minst 10 anställda och minst 10 miljoner kronor i årsomsättning. De ska de tre senaste åren ha ökat sin omsättning och samtidigt visat positiva resultat efter finansiella poster. De bör uppvisa en god soliditet och i huvudsak ha vuxit organiskt, d v s inte via uppköp av andra företag.
Priset delas ut för sjätte gången och tidigare pristagare har varit Jakobsdals Chark, Hallands Fruktindustrier (HAFI), Pyramidbageriet, Saltå Kvarn och Boxholms Mejeri.
Bakom priset står Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen och Jordbruksdepartementet.
Glada miner hos Boxholms Mejeri, Årets uppstickare 2009
