Livsmedelsföretagen gör något. Vi är engagerade i inte mindre än fyra svinnprojekt tillsammans med andra aktörer i livsmedelsskedjan. Samtliga projekt är delfinansierade av Jordbruksverket inom ramen för Matlandet Sverige.

Ett helhetsgrepp
Inom det största projektet ”Minskat svinn i livsmedelskedjan – ett helhetsgrepp”, görs en bred kartläggning av var och varför svinn uppstår samt förslag till åtgärder för att minska svinnet, från gårdsgrind till konsument.

Projektet drivs av Sik – Institutet för Bioteknik och Livsmedel, som på plats hos deltagande företag samarbetar med de personer som dagligen arbetar med olika uppgifter inom livsmedelskedjan och har erfarenhet av dagliga händelser och praktiska utmaningar med anknytning till svinn. Där det finns likheter mellan olika produktkedjor finns potential för samarbete inom hela eller delar av branschen. Bröd-, chark-, mejeri- och kolonialvaror är de produktgrupper som står i fokus i projektet.

En obruten kyl- och fryskedja
Att på olika sätt säkerställa en obruten kyl- och fryskedja är mycket viktigt för att minimera svinnet och öka matsäkerheten

Inom projektet ”Minska svinnet genom att hantera kylda och djupfrysta produkter rätt” har det gjorts en bred informationsinsats till butiker och restauranger, i form av instruktionsfilmer, broschyrer m m. Titta på filmerna. Projektet leds av Djupfrysningsbyrån. SVT-inslag om svinnet på restauranger.

Temperaturindikatorer
Ett av projekten har handlat om att utvärdera möjligheterna och ta fram förslag till riktlinjer för användningen av temperaturindikatorer. Dessa kan bli ett bra komplement för att effektivisera de traditionella temperaturmätningarna i rutinkontrollen av kylda och djupfrysta livsmedel.

Det fjärde projektet ”Du kan vinna på att låta svinnet försvinna”  fokuserar på olika produktgrupper inom foodservice (kött, fågel, fisk & skaldjur, grönsaker, bröd och cerealier) där man gör jämförande mätningar av samma produkter för kylt respektive djupfryst i alla delar av värdekedjan när det gäller svinn, klimatpåverkan och ekonomi.

Landsbygdsministern nöjd
En som visat sin uppskattning för livsmedelsbranschens svinnprojekt  är landsbygdsminister Eskil Erlandsson. I en interpellationsdebatt i riksdagen i höstas lyfte han fram projekt som goda exempel. Läs mer

I del 2 av SVT:s debattprogram ”Sverkers stora strid” utpekas sockret som den överlägset största boven i dramat, och då särskilt vårt frossande i godis och läsk.

Är detta en korrekt bild?

Nja, faktum är att sockerkonsumtionen i Sverige har varit konstant under flera årtionden, ja faktiskt ser vi en svagt fallande tendens sedan mitten av 1990-talet.

Tidigare fick vi oss mer av sockret via kakor, desserter, sylter osv, medan vi idag intar en större andel av sockret via drycker och godis.

Striden mot fetma och övervikt måste således föras på fler fronter.

Godistillverkarna och övriga livsmedelsproducenter i Sverige har, med något enskilt undantag, valt att inte använda azofärgämnen i sina produkter. Detta trots att det har varit tillåtet att använda azofärgämnen i Sverige efter EU-inträdet.

När man går in i svensk livsmedelsbutik idag hittar man ytterst få produkter som innehåller azofärgämnen, och då handlar det om importerade livsmedel.

DN gör en grej av att det idag finns 370 tillsatser godkända inom EU. Faktum är att många av dessa används i ytterst begränsad omfattning, om alls. Det är också noga reglerat i vilka livsmedel och i vilken mängd enskilda tillsatser får användas.

I en näraliggande DN-artikel antyds att det har blivit allt fler tillsatser i svenska livsmedel. Faktum är att livsmedelsproducenterna de senaste åren gjort en fördjupad översyn av tillsatsanvändningen och att mängden/antalet tillsatser minskat i många produkter. Det gäller exempelvis de frysta färdigrätterna.

Ett av Nilssons favoritexempel är att den industritillverkade smördegen ofta inte är gjord på smör, utan margarin.

Men hur många är det egentligen som blir vilseledda av detta?

Googlar man på smördeg dyker det hör och häpna upp en massa smördegsrecepet som innehåller just margarin eller där det står ”smör eller margarin”.

Högst i träfflistan hamnar ett recept från skådespelaren m m Per Morberg, flitigt anlitad som kock av TV4.

Morbergs recept:
4 dl vetemjöl (cirkamängd)
1.25 dl vatten
2 tsk ättikssprit
200 g margarin

I en artikel i onsdagens tidning hänvisas till Livsmedelsverkets studie Riksmaten – barn 2003, som visade att 4-åringarna får 21 procent av sin energi från socker. Livsmedelsverkets råd är högst 10 procent, enligt artikeln.

Men jämförelsen haltar. Livsmedelsverkets råd gäller tillsatt socker, i form av sackaros och monosackarider. Och där ligger 4-åringarnas intag (för åtta år sedan i alla fall) på 13-15 energiprocent.

Siffran 21 procent, som SvD använder, gäller det totala intaget av disackarider, vilket innefattar både naturligt förekommande sockerarter (ex laktos) och tillsatt socker.

Under onsdagseftermiddagen blev SvD uppmärksammad på felet och ändrade i webbversionen av nyheten. Bra gjort SvD!

När man läser artikelserien kan man annars få uppfattningen att sockerkonsumtionen ökat kraftigt i Sverige på senare år. Så är inte fallet.

Fakta om sockerförbrukningen – mätt i både kostundersökningar och förbrukningsstatistik – visar att den har varit konstant under flera årtionden med svagt fallande tendens sedan mitten av 90-talet.

Mats-Eric Nilsson: ”TV-kockarna har blivit ett slags stjärnor med rockstjärnestatus. Det har egna magasin och böcker. Det är som Kim-Jong Il i Nordkorea. Väldigt stylat” (SVT:s textning).

Det var ord och ingen brunsås.

Är det möjligen den här typen av bilder Mats-Eric Nilsson avser?
http://www.talochskrift.se/mats-eric1.jpg

Bakgrunden är att en hel del konsumenter anser att märkningen på vissa produkter inte håller måttet – att texten inte är fullt läsbar.

Lyhörda producenter
Nu är livsmedelsproducenterna väldigt lyhörda för konsumenternas önskemål och jobbar med att ta fram tydligare texter. Undersökningar visar också att konsumenterna generellt verkar tycka att informationen om mat och dryck blivit bättre, såväl på förpackningarna som i butikerna. Många upplever att märkningar och annat gjort det enklare att göra medvetna val, exempelvis att hitta hälsosammare alternativ.

Storleken har betydelse
När det gäller textstorleken har konsumentorganisationernas krav till stora delar uppfyllts. EU beslutade nyligen att införa minska tillåtna textstorlek, ett beslut som Livsmedelsföretagen välkomnar.  Textstorleken ingår i EU:s nya förordning om livsmedelsinformation, som också innebär att ingredienser som kan framkalla allergier måste framhävas mer, att det blir obligatoriskt med näringsvärdesdeklaration på förpackningar, och mycket mer.

Konsumentorganisationerna vill dock ha ännu mer och tycker att EU även borde gå in och styra val av typsnitt, färgval och kontraster, radlängder och hur blänkande förpackningarna ska få vara. Detta är faktorer som förvisso påverkar läsbarheten, men som knappast ens den mest uppfinningsrika eurokrat skulle klara av att detaljreglera på ett smart sätt.

Företagen är väl medvetna om att allt fler läser och vill läsa ingrediensförteckningar och annan information på förpackningarna. Den medvetenheten kommer att synas i allt större utsträckning.

Du som jobbar i ett av Livsmedelsföretagens medlemsföretag har tillgång till medlemssidorna. Du loggar in med ditt gamla användar-ID och lösenord. Har du glömt lösenord eller saknar användarkonto följer du respektive länk i inloggningsrutan på startsidan.

Välkommen till http://www.li.se

Förtjänar många läsare
Jag har själv läst boken och tycker absolut att den förtjänar många läsare, inte minst då författarna verkligen gjort ett rejält research- och fältarbete, med många samtla med människor runt om i världen som på olika sätt påverkar eller påverkas av priset på maten.

Lite pengar på mat
Utgångspunkten i boken är att vi aldrig lagt så lite av våra pengar på mat och att vi nu börjar få betala priset för detta.  Tesen är att jakten på billig mat leder till en utveckling som är på väg att få världens livsmedelsförsörjning att kollapsa.

De senaste åren tycks ju budskap som detta få allt större gehör.  Det påstås allmänt att det finns en ökad kvalitetsmedvetenhet när det gäller mat, och en ökad vilja att betala lite mer för att djuren ska få det bättre, miljön påverkas lite mindre, etcera

Hinder på vägen
Fast vägen från ord till handling är kantade av hinder. Och just nu tycks den hastiga konjunkturnedgången utgöra ett högt ett.

I Li:s konjunkturenkät, som publicerades idag, har företagen fått svara på frågan vilken konsumenttrend som påverkar deras produktion mest just nu. Över 40 procent svarar efterfrågan på lågprisprodukter. För bara ett drygt halvår sedan var det färre än 10 procent av företagen som såg lågpris som den starkaste trenden. Samtidigt upplever företagen att suget efter närodlat/närproducerat minskat.

Matens pris tycks således vara på många konsumenters näthinna just nu, fast inte på det sätt som de flesta önskar. Vi får se om boken Matens pris kan ändra på detta.

Peter Wannding

Hur går det för visionen att göra Sverige till Europas nya matland?  Ja, det var frågeställningen på ett seminarium som Visit Sweden, Jordbruksverket och Exportrådet arrangerade här i Almedalen på tisdagen.

På pluskontot finns en ökat förtroende. Undersökningar visar att svenska folket har en allt större tillit till svensk mat och dryck. Det är också allt fler som tror på själva matlandetvisionen. 

Exportmål inom räckhåll
På listan över det som går åt rätt håll finns även den svenska livsmedelsexporten. Första kvartalet i år ökade exporten av mat och dryck med 9 procent jämför med samma period ett år tidigare.  Målet – att den svenska livsmedelsexporten ska uppgå till 100 miljarder kronor år 2020 – ligger inom räckhåll

Kockframgångar kan öka matturism
Tommy Mylllymäkis silvermedalj på kock-VM tidigare år har ytterligare förstärkt bilden av Sverige som ett land fullt av duktiga kockar och finkrogar. Förhoppningen är att det ska bidra till en ökad matturism till Sverige och ett ökat intresse för svenska råvaror.

Fast när det gäller turismen måste det svenska gastronomiska undret spridas nedåt i restauranghierarkin. Inte minst vägkrognätet behöver utvecklas, enligt Myllyimiäki, som fick fullt medhåll av publiken.

Svenska mjölbönder på utdöende?
På minuskontot i Matlandet Sverige finns också utvecklingen inom delar av primärproduktionen. Karin Hallgren från Svensk Mjölk varnade för att vi inte kommer att ha några svenska mjölkbönder kvar i framtiden, och efterlyste konkreta åtgärder från landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Oklart om nya jobben…
Det övergripande målet med matlandetsatsningen är att skapa 20 000 nya jobb i livsmedelsbranschen fram till 2020 räknat från 2008. Några tydliga sifferfakta om hur det går finns dock ännu inte.

…men här kan de komma
Något som har alla förutsättningar att få fart på sysselsättningen är regeringens förslag att sänka momsen från 25 till 12 procent för restauranger och cateringtjänster (om ekonomin så tillåter).

Även konditoritjänster ska omfattas av momssänkningen, har regeringen tydliggjort. Det är mycket välkommet. Bageri- och konditorinäringen sysselsätter 15 000 personer, varav många ungdomar, och det är vanligt att 50 procent av företagens kostnader består av löner.

Mer fika i matlandet
Våra bagerier och konditorier, liksom den unika svenska fikakulturen, borde överhuvudtaget få större utrymme i diskussionerna om hur vi ska utveckla Matlandet Sverige och locka fler turister hir.

För vad kan konkurrera ut doften av nybakade kanelbullar?