Du bläddrar just nu i kategoriarkivet för ‘Uncategorized’
SVT:s Landet Brunsås är lite småkul emellanåt. I avsnitt 7, ”Den mediala matorgien”, är det dock inte Henrik Schyffert som får mig att skratta högst, utan faktiskt författaren och matdebattören Mats-Eric Nilsson. Detta när han ondgör sig över alla stajlade kändiskockar (ca 14 min in i programmet).
Mats-Eric Nilsson: ”TV-kockarna har blivit ett slags stjärnor med rockstjärnestatus. Det har egna magasin och böcker. Det är som Kim-Jong Il i Nordkorea. Väldigt stylat” (SVT:s textning).
Det var ord och ingen brunsås.
Är det möjligen den här typen av bilder Mats-Eric Nilsson avser?
http://www.talochskrift.se/mats-eric1.jpg
TV4 uppmärksammar att konsumentorganisationer i Sverige driver en kampanj för större och tydligare texter på livsmedelsförpackningar. Jag är också intervjuad (ca 6 min in i sändningen).
Bakgrunden är att en hel del konsumenter anser att märkningen på vissa produkter inte håller måttet – att texten inte är fullt läsbar.
Lyhörda producenter
Nu är livsmedelsproducenterna väldigt lyhörda för konsumenternas önskemål och jobbar med att ta fram tydligare texter. Undersökningar visar också att konsumenterna generellt verkar tycka att informationen om mat och dryck blivit bättre, såväl på förpackningarna som i butikerna. Många upplever att märkningar och annat gjort det enklare att göra medvetna val, exempelvis att hitta hälsosammare alternativ.
Storleken har betydelse
När det gäller textstorleken har konsumentorganisationernas krav till stora delar uppfyllts. EU beslutade nyligen att införa minska tillåtna textstorlek, ett beslut som Livsmedelsföretagen välkomnar. Textstorleken ingår i EU:s nya förordning om livsmedelsinformation, som också innebär att ingredienser som kan framkalla allergier måste framhävas mer, att det blir obligatoriskt med näringsvärdesdeklaration på förpackningar, och mycket mer.
Konsumentorganisationerna vill dock ha ännu mer och tycker att EU även borde gå in och styra val av typsnitt, färgval och kontraster, radlängder och hur blänkande förpackningarna ska få vara. Detta är faktorer som förvisso påverkar läsbarheten, men som knappast ens den mest uppfinningsrika eurokrat skulle klara av att detaljreglera på ett smart sätt.
Företagen är väl medvetna om att allt fler läser och vill läsa ingrediensförteckningar och annan information på förpackningarna. Den medvetenheten kommer att synas i allt större utsträckning.
Idag lanseras Livsmedelsföretagens nya webbplats. Vi från Li-kansliets sida hoppas att du som besökare kommer att uppleva att informationen blivit tydligare, utförligare och lättare att hitta.
Du som jobbar i ett av Livsmedelsföretagens medlemsföretag har tillgång till medlemssidorna. Du loggar in med ditt gamla användar-ID och lösenord. Har du glömt lösenord eller saknar användarkonto följer du respektive länk i inloggningsrutan på startsidan.
Välkommen till http://www.li.se
I dag utkommer boken Matens pris, skriven av SR-journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman. Boken marknadsförs dramatiskt som ”boken som matindustrin inte vill att du ska läsa”, och bygger till stora delar på de reportage som tidigare sänts i radio. Fokus i boken är på primärproduktionen i andra länder, inte så mycket på förädlingssektorn i Sverige där Livsmedelsföretagens, Li:s, medlemmar finns.
Förtjänar många läsare
Jag har själv läst boken och tycker absolut att den förtjänar många läsare, inte minst då författarna verkligen gjort ett rejält research- och fältarbete, med många samtla med människor runt om i världen som på olika sätt påverkar eller påverkas av priset på maten.
Lite pengar på mat
Utgångspunkten i boken är att vi aldrig lagt så lite av våra pengar på mat och att vi nu börjar få betala priset för detta. Tesen är att jakten på billig mat leder till en utveckling som är på väg att få världens livsmedelsförsörjning att kollapsa.
De senaste åren tycks ju budskap som detta få allt större gehör. Det påstås allmänt att det finns en ökad kvalitetsmedvetenhet när det gäller mat, och en ökad vilja att betala lite mer för att djuren ska få det bättre, miljön påverkas lite mindre, etcera
Hinder på vägen
Fast vägen från ord till handling är kantade av hinder. Och just nu tycks den hastiga konjunkturnedgången utgöra ett högt ett.
I Li:s konjunkturenkät, som publicerades idag, har företagen fått svara på frågan vilken konsumenttrend som påverkar deras produktion mest just nu. Över 40 procent svarar efterfrågan på lågprisprodukter. För bara ett drygt halvår sedan var det färre än 10 procent av företagen som såg lågpris som den starkaste trenden. Samtidigt upplever företagen att suget efter närodlat/närproducerat minskat.
Matens pris tycks således vara på många konsumenters näthinna just nu, fast inte på det sätt som de flesta önskar. Vi får se om boken Matens pris kan ändra på detta.
Peter Wannding
Hur går det för visionen att göra Sverige till Europas nya matland? Ja, det var frågeställningen på ett seminarium som Visit Sweden, Jordbruksverket och Exportrådet arrangerade här i Almedalen på tisdagen.
På pluskontot finns en ökat förtroende. Undersökningar visar att svenska folket har en allt större tillit till svensk mat och dryck. Det är också allt fler som tror på själva matlandetvisionen.
Exportmål inom räckhåll
På listan över det som går åt rätt håll finns även den svenska livsmedelsexporten. Första kvartalet i år ökade exporten av mat och dryck med 9 procent jämför med samma period ett år tidigare. Målet – att den svenska livsmedelsexporten ska uppgå till 100 miljarder kronor år 2020 – ligger inom räckhåll
Kockframgångar kan öka matturism
Tommy Mylllymäkis silvermedalj på kock-VM tidigare år har ytterligare förstärkt bilden av Sverige som ett land fullt av duktiga kockar och finkrogar. Förhoppningen är att det ska bidra till en ökad matturism till Sverige och ett ökat intresse för svenska råvaror.
Fast när det gäller turismen måste det svenska gastronomiska undret spridas nedåt i restauranghierarkin. Inte minst vägkrognätet behöver utvecklas, enligt Myllyimiäki, som fick fullt medhåll av publiken.
Svenska mjölbönder på utdöende?
På minuskontot i Matlandet Sverige finns också utvecklingen inom delar av primärproduktionen. Karin Hallgren från Svensk Mjölk varnade för att vi inte kommer att ha några svenska mjölkbönder kvar i framtiden, och efterlyste konkreta åtgärder från landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Oklart om nya jobben…
Det övergripande målet med matlandetsatsningen är att skapa 20 000 nya jobb i livsmedelsbranschen fram till 2020 räknat från 2008. Några tydliga sifferfakta om hur det går finns dock ännu inte.
…men här kan de komma
Något som har alla förutsättningar att få fart på sysselsättningen är regeringens förslag att sänka momsen från 25 till 12 procent för restauranger och cateringtjänster (om ekonomin så tillåter).
Även konditoritjänster ska omfattas av momssänkningen, har regeringen tydliggjort. Det är mycket välkommet. Bageri- och konditorinäringen sysselsätter 15 000 personer, varav många ungdomar, och det är vanligt att 50 procent av företagens kostnader består av löner.
Mer fika i matlandet
Våra bagerier och konditorier, liksom den unika svenska fikakulturen, borde överhuvudtaget få större utrymme i diskussionerna om hur vi ska utveckla Matlandet Sverige och locka fler turister hir.
För vad kan konkurrera ut doften av nybakade kanelbullar?
Sverige ska ju som bekant bli Europas nya Matland. Och ett livsmedel där vi tycks ha goda förutsättningar att ligga i Europatopp är ärtor.
Ett företag som har ärtor i sin frysta produktportfölj är 70-årsjubilerande Findus. På ett seminarium på tisdagen visade Enar Magnusson från företagets jordbruksavdelning en karta över Europas ärtodlingsbälte. Mitt i detta bälte ligger skånska Bjuv, huvudsäte för Findus Sverige AB.
Enligt Enar Magnusson är förutsättningarna (klimatet och jordmånen) i västra Skåne, kring ”Latitude 56”, de bästa i Europa för att odla ärtor. Med långa sommardagar och med en jämn och lagom hög dygnstemperatur.
Och övriga Europa tycks gilla de svenska ärtorna. Det gäller inte minst det ”gamla” matlandet Italien, dit Findus exporterar hälften av ärtskörden.
Debattören Mats-Eric Nilsson fortsätter att jaga tillsatser, den här gången bland de kungliga hovleverantörerna. Läs artikeln.
Mats-Eric Nilsson noterar bland annat att ämnet gummi arabicum (E 414), också kallat akaciagummi, finns i vissa av de kungliga produkterna. Nu framgår det tydligt på förpackningarna, så ”avslöjandet” kanske inte direkt får det svenska kungahuset i gungning.
Mats-Eric Nilsson gillar uppenbarligen inte att gummi arabicum används, men han förklarar inte varför.
Gummi arabicum kommer från fruktsaften hos afrikanska akaciaträd och har använts i mat sedan urminnestider. Ämnet var känt redan i det forntida Egypten.
I dagens livsmedelsproduktionen avänds gummi arabicum bland annat för att stabilisera konsistensen och ge volum åt olika produkter.
Mats-Eric Nilsson brukar gilla naturliga ingredienser som användes i matlagningen i förindustriell tid.
Så frågan är vad han har emot gummi arabicum?
En hel del konsumenter känner fortfarande oro och osäkerhet inför användningen av tillsatser. Det visar en ny undersökning från YoU Gov, skriver SvD.
Endast 13 procent av de tillfrågade upplever att de har god kunskap om tillsatser. Och enligt Jan Enander på YouGov är det vanligt med missuppfattningar. Ett exempel:
”De flesta föredrar livsmedel utan tillsatser. Men nästan en tredjedel tror att alla tillsatser som börjar på E bara innehåller konstgjorda ämnen. Så är det inte”, säger han till SvD.
Livsmedelsföretagen arbetar fortlöpande med att värdera behovet av tillsatser för att kunna erbjuda säkra och attraktiva produkter till konsumenterna. Ambitionen är att bara använda de tillsatser som är nödvändiga för detta behov.
Tillsatsdebatten har dock påverkat översynen och utvecklingen av produkter i företagen. Resultatet av utvecklingsarbetet är fler livsmedel med få eller inga tillsatser.
Acceptansen att vissa tillsatser är nödvändiga i vissa livsmedel har samtidigt ökat bland konsumenterna, visar undersökningen.
Livsmedelsbranschen måste förbättra dialogen med konsumenterna om att tillsatser ibland kan vara till nytta, exempelvis för att öka matsäkerheten, förlänga hållbarheten (vilket kan bidra till att minska matsvinnet) och ge livsmedlet i fråga önskvärd konsistens.
Samtliga tillsatser som används är godkända av EU. För att en tillsats ska bli godkänd ska den vara av värde för konsumenten eller nödvändig för livsmedlets hantering. Den får heller självfallet inte utgöra någon hälsorisk och heller inte vara vilseledande. EU-godkända tillsatser får ett E-nummer.
