You are currently browsing Peter Wannding’s articles.
De gula rapsfälten lyser på allt fler ställen i Försommarsverige. Arealerna för raps och släktingen rybs är i år 109 800 hektar, vilket är en ökning med nästan 16 procent jämfört med 2011, visar färsk statistik från Jordbruksverket. Och rapsen, i form av rapsolja, blomstrar också i livsmedelsindustrin.
I dag torsdag invigs Eriks såsers nya fabrik i Vällingby av landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Eriks såser baseras på svensk rapsolja och för varje kubikmeter rapsolja som används på fabriken så hålls ett hektar mark öppen på den svenska landsbygden.
– Jag ser fram emot att inviga de nya lokalerna åt ett expansivt svenskt företag som baserar sina såser på svensk rapsolja. Om hela livsmedelskedjan samarbetar skapar vi fler jobb i Sverige. Det är så den svenska landsbygden får fler jobb, och utvecklas, säger Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.
Ett annat rapsaktuellt livsmedel är rapsgrisen, en innovation från Scan. Köttet från rapsgrisen är, enligt Scan, märkbart saftigare, mörare och mer smakrikt än vanligt griskött; tack vare en bättre fettbalans med högre andel nyttiga, omättade fetter som Omega 3. Detta uppnås genom att grisarna äter svensk rapsolja som en del i fodret. Rapsgrisen har under våren lanserats i restauranger och storhushåll.
Eriks såser och rapsgrisen är två lysande exempel på hur innovativa livsmedelsföretag bidrar till att stärka den svenska primärproduktionen och till att hålla landskapen öppna och blomstrande.
Halterna av flera skadliga ämnen i maten, bland annat dioxin och bromerade flamskyddsmedel, har sjunkit de senaste tio åren. Antalet bekämpningsmedel som hittas i livsmedel är också få, och när de finns är halterna låga. Det visar Livsmedelsverkets undersökning Matkorgen 2010, den tredje stora undersökning av en typisk svensk ”matkorg”.
Av undersökningen framgår också att våra livsmedel i stort sett innehåller lika mycket näring nu som för tio år sedan, och ger tillräckligt av de näringsämnen vi behöver.
Fettinnehållet i matkorgarna har ökat något sedan 2005. Men halten transfett har minskat, vilket är positivt, konstaterar Livsmedelsverket. Den främsta transfettkällan är naturligt transfett från kött och mjölkprodukter medan innehållet av industriellt framställt transfett är lågt.
Summa summarum: Vi har bättre livsmedel än för 10 år sedan. Livsmedelsföretagen levererar.
UPPDATERAD 2/3-2012.
Livsmedelsproducenterna i Sverige har sedan länge i stort sett helt fasat ur det industriellt framställda transfettet. Tyvärr verkar den kunskapen inte nått fram till alla. Det framgår tydligt av de senaste ”larmartiklarna” om transfett i småkakor, och då särskilt några av kommentarerna till dem. DN, DN2, GP , Expressen.
När det gäller kex och småkakor innehåller fettet i 9 av 10 produkter på den svenska marknaden mindre än 2 procent industriellt framställt transfett, vilket är maxgränsen i Danmark (som har ett förbud). Merparten av kakorna och kexen med transfetthalter över 2 procent är importerade. Här är ett exempel på en svensk producent som har 0 procent transfett i sina kakor. Och här är ytterligare ett.
I en tidigare artikel, Testfaktas ,om barnmat uttrycker skribenten sin förvåning över att flera burkar enligt analysen innehåller transfett, ”något som är förbjudet att använda i barnmat”.
Att Hansson är förvånad beror sannolikt på att han inte kan skilja på industriellt framställt transfett och transfett som förekommer naturligt i små mängder i mejeriprodukter och kött från kor och får. Barnmat som innehåller dessa råvaror kan således innehålla naturligt transfett.
2010 kom Konsumentföreningen Stockholm med en uppmärksammad studie om matmyter. Studien visade bl a att åtta av tio svenskar fortfarande trodde att det var vanligt med industriella transfetter i svenska livsmedel. Fakta är att livsmedelsindustrin kraftigt minskat på mängden industriellt framställt transfett.
Tyvärr bidrar artiklar som den från Testfakta att myten hålls vid liv.
I en artikel i fredagens SvD kallar Mats-Eric Nilsson, alias Hemlige kocken, nyckelhålsmärkta påläggsskinkor för fuskskinkor.
Men, några belägg för sina anklagelser levererar han inte.
Mats-Eric Nilsson gillar inte att skinkorna innehåller tillsatser, men det är faktiskt fullt tillåtet, och i vissa fall tämligen nödvändigt, att producera skinkor innehållandes godkända tillsatser.
Inget fusk där således.
Tittar man sedan på bilden på skinkförpackningen som illustrerar artikeln kan man konstatera att märkningen inte bara följer alla lagar och regler, utan dessutom innehåller konsumentinformation som producenten lagt dit på eget initiativ.
I ingrediensförteckningen står det: Skinka 95% (varav skinkbitar 73%, skinka mald 22%),…
Det är inget lagkrav att informationen i parentesen ska finnas med, utan den finns där som ett resultat av en överenskommelse mellan medlemsföretagen i branschorganisation Kött-och charkföretagen, med syftet att göra det enklare för konsumenterna att göra medvetna val.
Så var är fusket, Mats-Eric Nilsson?
Till sist, en kommentar till rubrikpuffen till artikeln på SvD:s första sida:
”Nyckelhålsprodukter inte alltid äkta vara”
Nej, just det. Nyckelhålsprodukter är produkter som uppfyller kriterierna för nyckelhålsmärkning och inget annat. Det som får den aktuella skinkan att kvala in är bl a den låga fetthalten på 5 procent (varav mättat fett 2,3 procent)
Och äkta vara? Ja, det är lustigt nog beteckningen på en livsmedelsmärkning som sköts av en förening med samma namn, en förening vars ansikte utåt är självaste Mats-Eric Nilsson.
Enligt en DN-artikel antas LCHF-trenden (Low Carb High Fat) ligga bakom den ökade försäljningen av produkter med mycket animaliskt fett som kött, smör, vispgrädde, crème fraiche och ost.
Samtidigt har försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter som lättmjölk, lättfil, lättyoghurt och lättmargarin minskat. Det märks också en tydlig effekt på konsumtionen av pasta och vitt mjöl, enligt Lantmännen. Läs mer.
Hur stark är då fettrenden?
Ja, här finns lite olika bud.
Enligt DN-artikeln uppger 20 procent av svenskarna att de har anpassat sin kost enligt LCHF-dieten. Det får anses som en ganska stark trend.
Livsmedelsverket ger dock en annan bild. Nyligen publicerade verket resultatet av en enkätundersökning där det bl a ställdes frågor om synen på kopplingen mellan fett och ohälsa.
I pressmeddelandet med rubriken: ”Få svenskar tror på nyttan med mycket fett”, skriver Livsmedelsverket att: ”Resultatet visar att svenskarnas uppfattning om vad som är bra fett överlag stämmer med Livsmedelsverkets kostråd. Bara 3 procent av de intervjuade tror att det bästa för hälsan är att äta mycket fett”.
Vilken slutsats ska man dra av detta?
Att fettrendens styrka överdrivs och/eller att de flesta som gått över till en mer fettrik kost egentligen inte tror att det är bra för deras hälsa?
Nja, vad Livsmedelsverket inte skriver i pressmeddelandet är att så många som 29 procent av deltagarna i undersökningen valt svarsalternativet: ”Det är inte viktigt för hälsan att minska fettintaget, det finns andra livsmedel som är viktigare att undvika”.*
Ytterligare 8 procent svarar att man i första hand bör minska mängden vegetabiliskt fett man äter, t ex olivolja, margarin och nötter.
Livsmedelsverket har således en större utmaning, än vad de själva medger, när det gäller att kommunicera kostråden om fett.
* Frågan som ställdes var: ”Vilket av de påståenden jag nu läser upp (det fanns 6 att välja mellan) tror du stämmer bäst när det gäller vad som är bra för hälsan?
Vi EU-medborgare slänger i genomsnitt 179 kilo mat per person och år, enligt en ny undersökning från EU-kommissionen, rapporterar SVT. Om ingenting görs kommer matsvinnet att växa med 40 procent fram till år 2020.
Livsmedelsföretagen gör något. Vi är engagerade i inte mindre än fyra svinnprojekt tillsammans med andra aktörer i livsmedelsskedjan. Samtliga projekt är delfinansierade av Jordbruksverket inom ramen för Matlandet Sverige.
Ett helhetsgrepp
Inom det största projektet ”Minskat svinn i livsmedelskedjan – ett helhetsgrepp”, görs en bred kartläggning av var och varför svinn uppstår samt förslag till åtgärder för att minska svinnet, från gårdsgrind till konsument.
Projektet drivs av Sik – Institutet för Bioteknik och Livsmedel, som på plats hos deltagande företag samarbetar med de personer som dagligen arbetar med olika uppgifter inom livsmedelskedjan och har erfarenhet av dagliga händelser och praktiska utmaningar med anknytning till svinn. Där det finns likheter mellan olika produktkedjor finns potential för samarbete inom hela eller delar av branschen. Bröd-, chark-, mejeri- och kolonialvaror är de produktgrupper som står i fokus i projektet.
En obruten kyl- och fryskedja
Att på olika sätt säkerställa en obruten kyl- och fryskedja är mycket viktigt för att minimera svinnet och öka matsäkerheten
Inom projektet ”Minska svinnet genom att hantera kylda och djupfrysta produkter rätt” har det gjorts en bred informationsinsats till butiker och restauranger, i form av instruktionsfilmer, broschyrer m m. Titta på filmerna. Projektet leds av Djupfrysningsbyrån. SVT-inslag om svinnet på restauranger.
Temperaturindikatorer
Ett av projekten har handlat om att utvärdera möjligheterna och ta fram förslag till riktlinjer för användningen av temperaturindikatorer. Dessa kan bli ett bra komplement för att effektivisera de traditionella temperaturmätningarna i rutinkontrollen av kylda och djupfrysta livsmedel.
Det fjärde projektet ”Du kan vinna på att låta svinnet försvinna” fokuserar på olika produktgrupper inom foodservice (kött, fågel, fisk & skaldjur, grönsaker, bröd och cerealier) där man gör jämförande mätningar av samma produkter för kylt respektive djupfryst i alla delar av värdekedjan när det gäller svinn, klimatpåverkan och ekonomi.
Landsbygdsministern nöjd
En som visat sin uppskattning för livsmedelsbranschens svinnprojekt är landsbygdsminister Eskil Erlandsson. I en interpellationsdebatt i riksdagen i höstas lyfte han fram projekt som goda exempel. Läs mer
Enligt Livsmedelsverket är hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta i dagens Sverige. Andelen feta eller överviktiga har ökat de senaste decennierna.
I del 2 av SVT:s debattprogram ”Sverkers stora strid” utpekas sockret som den överlägset största boven i dramat, och då särskilt vårt frossande i godis och läsk.
Är detta en korrekt bild?
Nja, faktum är att sockerkonsumtionen i Sverige har varit konstant under flera årtionden, ja faktiskt ser vi en svagt fallande tendens sedan mitten av 1990-talet.
Tidigare fick vi oss mer av sockret via kakor, desserter, sylter osv, medan vi idag intar en större andel av sockret via drycker och godis.
Striden mot fetma och övervikt måste således föras på fler fronter.
I en artikel i onsdagens DN påstås felaktigt att det är vanligt med azofärgämnen i godis i Sverige.
Godistillverkarna och övriga livsmedelsproducenter i Sverige har, med något enskilt undantag, valt att inte använda azofärgämnen i sina produkter. Detta trots att det har varit tillåtet att använda azofärgämnen i Sverige efter EU-inträdet.
När man går in i svensk livsmedelsbutik idag hittar man ytterst få produkter som innehåller azofärgämnen, och då handlar det om importerade livsmedel.
DN gör en grej av att det idag finns 370 tillsatser godkända inom EU. Faktum är att många av dessa används i ytterst begränsad omfattning, om alls. Det är också noga reglerat i vilka livsmedel och i vilken mängd enskilda tillsatser får användas.
I en näraliggande DN-artikel antyds att det har blivit allt fler tillsatser i svenska livsmedel. Faktum är att livsmedelsproducenterna de senaste åren gjort en fördjupad översyn av tillsatsanvändningen och att mängden/antalet tillsatser minskat i många produkter. Det gäller exempelvis de frysta färdigrätterna.
Författaren och debattören Mats-Eric Nilsson anklagar återigen livsmedelsindustrin för att vilseleda konsumenterna.
Ett av Nilssons favoritexempel är att den industritillverkade smördegen ofta inte är gjord på smör, utan margarin.
Men hur många är det egentligen som blir vilseledda av detta?
Googlar man på smördeg dyker det hör och häpna upp en massa smördegsrecepet som innehåller just margarin eller där det står ”smör eller margarin”.
Högst i träfflistan hamnar ett recept från skådespelaren m m Per Morberg, flitigt anlitad som kock av TV4.
Morbergs recept:
4 dl vetemjöl (cirkamängd)
1.25 dl vatten
2 tsk ättikssprit
200 g margarin
SvD kör just nu en anti-socker kampanj på bästa nyhetsplats.
I en artikel i onsdagens tidning hänvisas till Livsmedelsverkets studie Riksmaten – barn 2003, som visade att 4-åringarna får 21 procent av sin energi från socker. Livsmedelsverkets råd är högst 10 procent, enligt artikeln.
Men jämförelsen haltar. Livsmedelsverkets råd gäller tillsatt socker, i form av sackaros och monosackarider. Och där ligger 4-åringarnas intag (för åtta år sedan i alla fall) på 13-15 energiprocent.
Siffran 21 procent, som SvD använder, gäller det totala intaget av disackarider, vilket innefattar både naturligt förekommande sockerarter (ex laktos) och tillsatt socker.
Under onsdagseftermiddagen blev SvD uppmärksammad på felet och ändrade i webbversionen av nyheten. Bra gjort SvD!
När man läser artikelserien kan man annars få uppfattningen att sockerkonsumtionen ökat kraftigt i Sverige på senare år. Så är inte fallet.
Fakta om sockerförbrukningen – mätt i både kostundersökningar och förbrukningsstatistik – visar att den har varit konstant under flera årtionden med svagt fallande tendens sedan mitten av 90-talet.
