You are currently browsing Peter Wannding’s articles.
Enligt en DN-artikel antas LCHF-trenden (Low Carb High Fat) ligga bakom den ökade försäljningen av produkter med mycket animaliskt fett som kött, smör, vispgrädde, crème fraiche och ost.
Samtidigt har försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter som lättmjölk, lättfil, lättyoghurt och lättmargarin minskat. Det märks också en tydlig effekt på konsumtionen av pasta och vitt mjöl, enligt Lantmännen. Läs mer.
Hur stark är då fettrenden?
Ja, här finns lite olika bud.
Enligt DN-artikeln uppger 20 procent av svenskarna att de har anpassat sin kost enligt LCHF-dieten. Det får anses som en ganska stark trend.
Livsmedelsverket ger dock en annan bild. Nyligen publicerade verket resultatet av en enkätundersökning där det bl a ställdes frågor om synen på kopplingen mellan fett och ohälsa.
I pressmeddelandet med rubriken: ”Få svenskar tror på nyttan med mycket fett”, skriver Livsmedelsverket att: ”Resultatet visar att svenskarnas uppfattning om vad som är bra fett överlag stämmer med Livsmedelsverkets kostråd. Bara 3 procent av de intervjuade tror att det bästa för hälsan är att äta mycket fett”.
Vilken slutsats ska man dra av detta?
Att fettrendens styrka överdrivs och/eller att de flesta som gått över till en mer fettrik kost egentligen inte tror att det är bra för deras hälsa?
Nja, vad Livsmedelsverket inte skriver i pressmeddelandet är att så många som 29 procent av deltagarna i undersökningen valt svarsalternativet: ”Det är inte viktigt för hälsan att minska fettintaget, det finns andra livsmedel som är viktigare att undvika”.*
Ytterligare 8 procent svarar att man i första hand bör minska mängden vegetabiliskt fett man äter, t ex olivolja, margarin och nötter.
Livsmedelsverket har således en större utmaning, än vad de själva medger, när det gäller att kommunicera kostråden om fett.
* Frågan som ställdes var: ”Vilket av de påståenden jag nu läser upp (det fanns 6 att välja mellan) tror du stämmer bäst när det gäller vad som är bra för hälsan?
Vi EU-medborgare slänger i genomsnitt 179 kilo mat per person och år, enligt en ny undersökning från EU-kommissionen, rapporterar SVT. Om ingenting görs kommer matsvinnet att växa med 40 procent fram till år 2020.
Livsmedelsföretagen gör något. Vi är engagerade i inte mindre än fyra svinnprojekt tillsammans med andra aktörer i livsmedelsskedjan. Samtliga projekt är delfinansierade av Jordbruksverket inom ramen för Matlandet Sverige.
Ett helhetsgrepp
Inom det största projektet ”Minskat svinn i livsmedelskedjan – ett helhetsgrepp”, görs en bred kartläggning av var och varför svinn uppstår samt förslag till åtgärder för att minska svinnet, från gårdsgrind till konsument.
Projektet drivs av Sik – Institutet för Bioteknik och Livsmedel, som på plats hos deltagande företag samarbetar med de personer som dagligen arbetar med olika uppgifter inom livsmedelskedjan och har erfarenhet av dagliga händelser och praktiska utmaningar med anknytning till svinn. Där det finns likheter mellan olika produktkedjor finns potential för samarbete inom hela eller delar av branschen. Bröd-, chark-, mejeri- och kolonialvaror är de produktgrupper som står i fokus i projektet.
En obruten kyl- och fryskedja
Att på olika sätt säkerställa en obruten kyl- och fryskedja är mycket viktigt för att minimera svinnet och öka matsäkerheten
Inom projektet ”Minska svinnet genom att hantera kylda och djupfrysta produkter rätt” har det gjorts en bred informationsinsats till butiker och restauranger, i form av instruktionsfilmer, broschyrer m m. Titta på filmerna. Projektet leds av Djupfrysningsbyrån. SVT-inslag om svinnet på restauranger.
Temperaturindikatorer
Ett av projekten har handlat om att utvärdera möjligheterna och ta fram förslag till riktlinjer för användningen av temperaturindikatorer. Dessa kan bli ett bra komplement för att effektivisera de traditionella temperaturmätningarna i rutinkontrollen av kylda och djupfrysta livsmedel.
Det fjärde projektet ”Du kan vinna på att låta svinnet försvinna” fokuserar på olika produktgrupper inom foodservice (kött, fågel, fisk & skaldjur, grönsaker, bröd och cerealier) där man gör jämförande mätningar av samma produkter för kylt respektive djupfryst i alla delar av värdekedjan när det gäller svinn, klimatpåverkan och ekonomi.
Landsbygdsministern nöjd
En som visat sin uppskattning för livsmedelsbranschens svinnprojekt är landsbygdsminister Eskil Erlandsson. I en interpellationsdebatt i riksdagen i höstas lyfte han fram projekt som goda exempel. Läs mer
Enligt Livsmedelsverket är hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta i dagens Sverige. Andelen feta eller överviktiga har ökat de senaste decennierna.
I del 2 av SVT:s debattprogram ”Sverkers stora strid” utpekas sockret som den överlägset största boven i dramat, och då särskilt vårt frossande i godis och läsk.
Är detta en korrekt bild?
Nja, faktum är att sockerkonsumtionen i Sverige har varit konstant under flera årtionden, ja faktiskt ser vi en svagt fallande tendens sedan mitten av 1990-talet.
Tidigare fick vi oss mer av sockret via kakor, desserter, sylter osv, medan vi idag intar en större andel av sockret via drycker och godis.
Striden mot fetma och övervikt måste således föras på fler fronter.
I en artikel i onsdagens DN påstås felaktigt att det är vanligt med azofärgämnen i godis i Sverige.
Godistillverkarna och övriga livsmedelsproducenter i Sverige har, med något enskilt undantag, valt att inte använda azofärgämnen i sina produkter. Detta trots att det har varit tillåtet att använda azofärgämnen i Sverige efter EU-inträdet.
När man går in i svensk livsmedelsbutik idag hittar man ytterst få produkter som innehåller azofärgämnen, och då handlar det om importerade livsmedel.
DN gör en grej av att det idag finns 370 tillsatser godkända inom EU. Faktum är att många av dessa används i ytterst begränsad omfattning, om alls. Det är också noga reglerat i vilka livsmedel och i vilken mängd enskilda tillsatser får användas.
I en näraliggande DN-artikel antyds att det har blivit allt fler tillsatser i svenska livsmedel. Faktum är att livsmedelsproducenterna de senaste åren gjort en fördjupad översyn av tillsatsanvändningen och att mängden/antalet tillsatser minskat i många produkter. Det gäller exempelvis de frysta färdigrätterna.
Författaren och debattören Mats-Eric Nilsson anklagar återigen livsmedelsindustrin för att vilseleda konsumenterna.
Ett av Nilssons favoritexempel är att den industritillverkade smördegen ofta inte är gjord på smör, utan margarin.
Men hur många är det egentligen som blir vilseledda av detta?
Googlar man på smördeg dyker det hör och häpna upp en massa smördegsrecepet som innehåller just margarin eller där det står ”smör eller margarin”.
Högst i träfflistan hamnar ett recept från skådespelaren m m Per Morberg, flitigt anlitad som kock av TV4.
Morbergs recept:
4 dl vetemjöl (cirkamängd)
1.25 dl vatten
2 tsk ättikssprit
200 g margarin
SvD kör just nu en anti-socker kampanj på bästa nyhetsplats.
I en artikel i onsdagens tidning hänvisas till Livsmedelsverkets studie Riksmaten – barn 2003, som visade att 4-åringarna får 21 procent av sin energi från socker. Livsmedelsverkets råd är högst 10 procent, enligt artikeln.
Men jämförelsen haltar. Livsmedelsverkets råd gäller tillsatt socker, i form av sackaros och monosackarider. Och där ligger 4-åringarnas intag (för åtta år sedan i alla fall) på 13-15 energiprocent.
Siffran 21 procent, som SvD använder, gäller det totala intaget av disackarider, vilket innefattar både naturligt förekommande sockerarter (ex laktos) och tillsatt socker.
Under onsdagseftermiddagen blev SvD uppmärksammad på felet och ändrade i webbversionen av nyheten. Bra gjort SvD!
När man läser artikelserien kan man annars få uppfattningen att sockerkonsumtionen ökat kraftigt i Sverige på senare år. Så är inte fallet.
Fakta om sockerförbrukningen – mätt i både kostundersökningar och förbrukningsstatistik – visar att den har varit konstant under flera årtionden med svagt fallande tendens sedan mitten av 90-talet.
SVT:s Landet Brunsås är lite småkul emellanåt. I avsnitt 7, ”Den mediala matorgien”, är det dock inte Henrik Schyffert som får mig att skratta högst, utan faktiskt författaren och matdebattören Mats-Eric Nilsson. Detta när han ondgör sig över alla stajlade kändiskockar (ca 14 min in i programmet).
Mats-Eric Nilsson: ”TV-kockarna har blivit ett slags stjärnor med rockstjärnestatus. Det har egna magasin och böcker. Det är som Kim-Jong Il i Nordkorea. Väldigt stylat” (SVT:s textning).
Det var ord och ingen brunsås.
Är det möjligen den här typen av bilder Mats-Eric Nilsson avser?
http://www.talochskrift.se/mats-eric1.jpg
TV4 uppmärksammar att konsumentorganisationer i Sverige driver en kampanj för större och tydligare texter på livsmedelsförpackningar. Jag är också intervjuad (ca 6 min in i sändningen).
Bakgrunden är att en hel del konsumenter anser att märkningen på vissa produkter inte håller måttet – att texten inte är fullt läsbar.
Lyhörda producenter
Nu är livsmedelsproducenterna väldigt lyhörda för konsumenternas önskemål och jobbar med att ta fram tydligare texter. Undersökningar visar också att konsumenterna generellt verkar tycka att informationen om mat och dryck blivit bättre, såväl på förpackningarna som i butikerna. Många upplever att märkningar och annat gjort det enklare att göra medvetna val, exempelvis att hitta hälsosammare alternativ.
Storleken har betydelse
När det gäller textstorleken har konsumentorganisationernas krav till stora delar uppfyllts. EU beslutade nyligen att införa minska tillåtna textstorlek, ett beslut som Livsmedelsföretagen välkomnar. Textstorleken ingår i EU:s nya förordning om livsmedelsinformation, som också innebär att ingredienser som kan framkalla allergier måste framhävas mer, att det blir obligatoriskt med näringsvärdesdeklaration på förpackningar, och mycket mer.
Konsumentorganisationerna vill dock ha ännu mer och tycker att EU även borde gå in och styra val av typsnitt, färgval och kontraster, radlängder och hur blänkande förpackningarna ska få vara. Detta är faktorer som förvisso påverkar läsbarheten, men som knappast ens den mest uppfinningsrika eurokrat skulle klara av att detaljreglera på ett smart sätt.
Företagen är väl medvetna om att allt fler läser och vill läsa ingrediensförteckningar och annan information på förpackningarna. Den medvetenheten kommer att synas i allt större utsträckning.
Idag lanseras Livsmedelsföretagens nya webbplats. Vi från Li-kansliets sida hoppas att du som besökare kommer att uppleva att informationen blivit tydligare, utförligare och lättare att hitta.
Du som jobbar i ett av Livsmedelsföretagens medlemsföretag har tillgång till medlemssidorna. Du loggar in med ditt gamla användar-ID och lösenord. Har du glömt lösenord eller saknar användarkonto följer du respektive länk i inloggningsrutan på startsidan.
Välkommen till http://www.li.se
I dag utkommer boken Matens pris, skriven av SR-journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman. Boken marknadsförs dramatiskt som ”boken som matindustrin inte vill att du ska läsa”, och bygger till stora delar på de reportage som tidigare sänts i radio. Fokus i boken är på primärproduktionen i andra länder, inte så mycket på förädlingssektorn i Sverige där Livsmedelsföretagens, Li:s, medlemmar finns.
Förtjänar många läsare
Jag har själv läst boken och tycker absolut att den förtjänar många läsare, inte minst då författarna verkligen gjort ett rejält research- och fältarbete, med många samtla med människor runt om i världen som på olika sätt påverkar eller påverkas av priset på maten.
Lite pengar på mat
Utgångspunkten i boken är att vi aldrig lagt så lite av våra pengar på mat och att vi nu börjar få betala priset för detta. Tesen är att jakten på billig mat leder till en utveckling som är på väg att få världens livsmedelsförsörjning att kollapsa.
De senaste åren tycks ju budskap som detta få allt större gehör. Det påstås allmänt att det finns en ökad kvalitetsmedvetenhet när det gäller mat, och en ökad vilja att betala lite mer för att djuren ska få det bättre, miljön påverkas lite mindre, etcera
Hinder på vägen
Fast vägen från ord till handling är kantade av hinder. Och just nu tycks den hastiga konjunkturnedgången utgöra ett högt ett.
I Li:s konjunkturenkät, som publicerades idag, har företagen fått svara på frågan vilken konsumenttrend som påverkar deras produktion mest just nu. Över 40 procent svarar efterfrågan på lågprisprodukter. För bara ett drygt halvår sedan var det färre än 10 procent av företagen som såg lågpris som den starkaste trenden. Samtidigt upplever företagen att suget efter närodlat/närproducerat minskat.
Matens pris tycks således vara på många konsumenters näthinna just nu, fast inte på det sätt som de flesta önskar. Vi får se om boken Matens pris kan ändra på detta.
Peter Wannding
