Du bläddrar just nu i månadsarkivet för februari 2012.
I en artikel i fredagens SvD kallar Mats-Eric Nilsson, alias Hemlige kocken, nyckelhålsmärkta påläggsskinkor för fuskskinkor.
Men, några belägg för sina anklagelser levererar han inte.
Mats-Eric Nilsson gillar inte att skinkorna innehåller tillsatser, men det är faktiskt fullt tillåtet, och i vissa fall tämligen nödvändigt, att producera skinkor innehållandes godkända tillsatser.
Inget fusk där således.
Tittar man sedan på bilden på skinkförpackningen som illustrerar artikeln kan man konstatera att märkningen inte bara följer alla lagar och regler, utan dessutom innehåller konsumentinformation som producenten lagt dit på eget initiativ.
I ingrediensförteckningen står det: Skinka 95% (varav skinkbitar 73%, skinka mald 22%),…
Det är inget lagkrav att informationen i parentesen ska finnas med, utan den finns där som ett resultat av en överenskommelse mellan medlemsföretagen i branschorganisation Kött-och charkföretagen, med syftet att göra det enklare för konsumenterna att göra medvetna val.
Så var är fusket, Mats-Eric Nilsson?
Till sist, en kommentar till rubrikpuffen till artikeln på SvD:s första sida:
”Nyckelhålsprodukter inte alltid äkta vara”
Nej, just det. Nyckelhålsprodukter är produkter som uppfyller kriterierna för nyckelhålsmärkning och inget annat. Det som får den aktuella skinkan att kvala in är bl a den låga fetthalten på 5 procent (varav mättat fett 2,3 procent)
Och äkta vara? Ja, det är lustigt nog beteckningen på en livsmedelsmärkning som sköts av en förening med samma namn, en förening vars ansikte utåt är självaste Mats-Eric Nilsson.
Enligt en DN-artikel antas LCHF-trenden (Low Carb High Fat) ligga bakom den ökade försäljningen av produkter med mycket animaliskt fett som kött, smör, vispgrädde, crème fraiche och ost.
Samtidigt har försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter som lättmjölk, lättfil, lättyoghurt och lättmargarin minskat. Det märks också en tydlig effekt på konsumtionen av pasta och vitt mjöl, enligt Lantmännen. Läs mer.
Hur stark är då fettrenden?
Ja, här finns lite olika bud.
Enligt DN-artikeln uppger 20 procent av svenskarna att de har anpassat sin kost enligt LCHF-dieten. Det får anses som en ganska stark trend.
Livsmedelsverket ger dock en annan bild. Nyligen publicerade verket resultatet av en enkätundersökning där det bl a ställdes frågor om synen på kopplingen mellan fett och ohälsa.
I pressmeddelandet med rubriken: ”Få svenskar tror på nyttan med mycket fett”, skriver Livsmedelsverket att: ”Resultatet visar att svenskarnas uppfattning om vad som är bra fett överlag stämmer med Livsmedelsverkets kostråd. Bara 3 procent av de intervjuade tror att det bästa för hälsan är att äta mycket fett”.
Vilken slutsats ska man dra av detta?
Att fettrendens styrka överdrivs och/eller att de flesta som gått över till en mer fettrik kost egentligen inte tror att det är bra för deras hälsa?
Nja, vad Livsmedelsverket inte skriver i pressmeddelandet är att så många som 29 procent av deltagarna i undersökningen valt svarsalternativet: ”Det är inte viktigt för hälsan att minska fettintaget, det finns andra livsmedel som är viktigare att undvika”.*
Ytterligare 8 procent svarar att man i första hand bör minska mängden vegetabiliskt fett man äter, t ex olivolja, margarin och nötter.
Livsmedelsverket har således en större utmaning, än vad de själva medger, när det gäller att kommunicera kostråden om fett.
* Frågan som ställdes var: ”Vilket av de påståenden jag nu läser upp (det fanns 6 att välja mellan) tror du stämmer bäst när det gäller vad som är bra för hälsan?
