I Västsverige kan man då och då fortfarande höra uttrycket ”gött mos”, som enligt Wiktionary betyder mycket bra, utmärkt.
Själv brukade jag under min uppväxt i Göteborg äta en del gott potatismos. En favorit var korvkiosken vid Mariaplan i Majorna. De serverade mos från potatis de mosat själva, utan för stora klumpar och med en lagom mängd smör.
Foto: Arla
Mosrestriktioner
Nu verkar det dock vara så, enligt boken Döden i grytan (Ordfront förlag), att det finns myndighetsinspektörer som gör livet surt för gatuköksinnehavare som vill tillaga och servera, låt oss kalla det, riktigt potatismos. Detta utifrån hygienkrav som, enligt boken, är överdrivna och/eller felriktade. Istället har det blivit pulvermos på menyn, eller inget mos alls. (Själv tycker jag att pulvermos också är gott, särskilt om det är uppiffat med exempelvis riven parmesan och morötter).
Hur många som har drabbats av myndigheternas mosrestriktioner framgår inte av Döden i grytan. Det exempel som tas upp är gatuköket Mojjen i Knivsta. På Tv4-nyheterna i går (10:20 in i sändningen) fick Mojjens ägare Staffan Wikström berätta om mötet med inspektören och hur det ledde till att kommunen förbjöd honom att servera mos. På tvivelaktiga grunder visade det sig. Länsstyrelsen gav senare kommunen bakläxa och idag får Staffan Wikström servera sitt mos. Läs mer i denna artikel
Traditionell tillagning
Enligt författarna till Döden i Grytan, Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson, är denna moshistoria ett av många exempel som visar på att ”lagar och regler gynnar den näringsmässigt utarmade industrimaten på den traditionellt tillagade matens bekostnad”. I det här fallet pulvermos på det riktiga mosets bekostnad.
Frågan är om inte författarna har dragit lite väl långtgående slutsatser.
För det första är inte ett livsmedel ”näringsmässigt utarmat” bara för att det förädlats/tillagats i en fabrik.
För det andra finns det ingen given motsättning mellan att tillverka mat i industrin och att tillverka den på traditionellt sätt (vad definitionen av traditionellt nu är?). Vad vi sett de senaste åren är ju dessutom att det ”traditionella” vinner terräng hos livsmedelsproducenterna.
Tillverkningen av potatismos är ett gott exempel. Många färdigmatstillverkare har nu ersatt pulvermoset med egen tillverkad mos i sina rätter. Därtill har tillverkare av pulvermos tagit fram nya alternativ, bl a fryst riktigt potatismos utan tillsatser.
Tycker då dessa företag att lagar och regler och myndigheternas agerande har har försvårat mosskiftet?
Det verkar inte så.
Findus kvalitetschef Inger Larsson skriver exempelvis: ”Vi har inte haft några som helst problem med våra myndigheter. Vi gör nu eget potatismos från grunden eftersom vi tycker vi får en bättre kvalitet på moset. Våra konsumenter uppskattar det. Det visade sig också i de konsumenttester vi gjort där det ”rena” moset vann”.
Dafgårds vice VD Magnus Dafgård beskriver företagets förändringsarbete så här:
”Att byta ut potatismospulver och göra potatismos av riktig potatis kräver till exempel ett helt annat kunnande. Kvaliten på potatisen varierar under året, det påverkar färg och konsistens. Inköpare och produktionspersonalen har fått lära nytt för att få till ett gott och snyggt potatismos. Skoj och utvecklande tycker alla.” (Citat från Louise konsumentkoll)
Om detta finns bara en sak att säga:
Gött mos!
